Nytt land - Ny blogg

följ med mig på nya äventyr i London

Det är alldeles för mycket att minnas för tillfället. Kommer skriva om ALLT när jag har en stund över. MEN nu lever jag finfint med världens finaste (nästefter finfina Cäss som blir nästa rumkamrat!) och då tänker jag faktiskt inte ha tid till att blogga...

Att åka hem... att åka till Sverige känns lite som att dö. Jag menar, det är samma känsla på det. Sverige känns avlägset, som något jag inte vet så mycket om och som jag definitivt inte vet vad som kommer hända där. Tiden efter USA kommer garanterat vara det jobbigaste jag någonsin kommer gå igenom, i alla fall något av det jobbigaste. Jag lämnar den bästa familjen jag någonsin hade kunnat önska mig. Några av de finaste vännerna man kan hitta som älskar mig enbart för att jag är som jag är. De är också min familj, som de har tagit hand om mig.  De har fått mig att växa upp och våga.

Det känns enbart som att dö, jag vet inte vad som kommer hända och jag är rädd. Ingen skön känsla alls och kom inte och släng i ansiktet på mig att jag är en drama queen och what not. Den som gör det, den har aldrig hittat hem och varit TVINGAD att lämna det. New York är hemma, Chappaqua & Ossining är mer hemma än vad Växjo och Sverige någonsin var.

Vad jag kommer sakna mest: Att ha Lexxan sittandes bredvid mig i sängen när hon pysslar med sitt senaste "hemliga projekt".

Min älskade bubbla spricker snart och jag är långt ifrån redo.

Halloj,
kanske är på sin plats med en riktig uppdatering?
I fredags åkte jag hem till DMM och planen var att vi skulle åka in till city och gå till några barer. Istället stannade vi hemma i Ossining och på fair istället. Vi åkte någon konstig snurrig karusell. Man stod upp i typ ett UFO. Man spändes inte fast alls, utan den snurrade så fort att man trycktes mot väggen. Jag blundade för det mesta och DMM tyckte att jag var den tramsigaste ever... Vi gick runt lite och han vann ett gosedjur åt mig igen. Vi gick hem och spelade lite tvspel och sedan somnade jag.

På lördagen åkte vi till JV Mall, superlitet mall, men det var skoj. Jag köpte en kjol och DMM köpte massa filmer som vi kan underhålla oss med när jag flyttar in där. På kvällen kom några av tjejerna över och vi käkade lite, drack lite vin, pratade och dansade fram till klockan 2.

Igår vaknade vi allihopa upp vid ungefär 8. Vid 10 åkte vi in till city och där påbörjades en helt galen promenad. Vi gick på High Line, som är en walk trail som är byggt där det för gick tåg. Det var så sjukt vackert. Jag tog massor av kort, men jag glömde kameran i bilen igår så kan inte ladda upp bilderna förrän Seth och Melissa kommer hem.
När jag hade åkt hem från city, körde jag förbi hemma för att släppa ut hunden. När jag kollar in genom fönstret och ser ett jäkla rådjur och jag ber till gudarna att Tess inte ska se den. När jag gjort mina sysslor åkte jag hem till DMM, vi myste lite och sedan bestämde vi oss för att åka hem till Sabby. Väl där så spelade vi lite olika spel och jag fick, tyvärr, mitt första breakdown. Det gick inte att sluta gråta, för det enda jag kunde tänka på var att detta är några av mina bästa vänner och jag måste lämna dem. DMM var en klippa, allihop var underbara och tröstade. När jag kände att jag mådde lite bättre åkte vi tillbaka till fairen där jag, DMM, Bobby, Emma, Jon och Czank kollade på fyrverkerierna. Så sjukt vackert och det kändes så sjukt amerikanskt att sitta där på gräset, bredvid min baby och kolla upp på himlen. Efter fyrverkerierna bestämde sig, jag, Emma, Jon och DMM att åka pariserhjulet. När vi åkte satt jag och DMM och pussades och pratade och det kändes bara så bra. Tänk "The notebook". När den åkturen var klar var det långt efter min curfew så jag fick kila hem fort som attan.

På torsdag kommer den nya och det är sjukt tungt i hjärtat, försöker bestämma mig för vad som är värst, men kärlek går inte att mäta. Stora hade varit ledsen på camp nu när familjen hade varit där och hälsat på, hon saknade mig och tyckte det var konstigt att jag inte skulle vara här när hon kom hem. Sjukt konstigt, men jag är glad för att vi fick vår sista vecka ihop.
Slänger upp bilder, ikväll eller imorgon.

Eftersom jag enbart deppat nu senaste månaderna i bloggen kan jag meddela en glad nyhet, jag är 1.1 kg från min målvikt!!!!!! Vägde mig idag, med syfte att väga väskorna och insåg att jag faktiskt har förlorat... tappat... vad säger man??... 20 kg i vikt! Fan, och ändå hade jag pojkvän när jag var så fet.... Pojkvänskilo, jovisst!!

Hej,
dålig på att uppdatera? Ja, men jag orkar inte. Varvar mellan att gråta och vara helt tom. Min lilla börjar få spel för att jag åker, i hennes värld överger jag henne. Hon kan inte riktigt förstå varför jag "lämnar" henne. Jag försöker förklara att "min familj saknar mig", men då kontrar hon med "men fattar dem inte att jag kommer sakna dig mer?!". I söndags grät hon i över en timme. Det gör så ont, speciellt när jag skulle göra vadsomhelst för att kunna stanna här. Men verkligheten skiter i vad jag vill.

Det har varit ett jäkla tumult här senaste veckan, nya tjejen kommer, sjukdomar inom familjen och en hund som inte heller mår bra. Jag är sjukt ledsen, men kan inte visa det för Seth och Melissa har så mycket annat i huvudet och jag vill inte vara en börda. Jag är så himla tacksam för alla som visar sitt stöd, men det hjälper inte. Det tar inte bort faktumet att jag lämnar mina bästa vänner, min älskade familj och en kille som jag fortfarande är lika kär i. Jag vill fortsätta vara galet kär, lycklig och må bra. Hur ska jag kunna göra det när han inte finns där? Må bra och lycklig, ja, det kan nog hända igen, men så där härligt kär? Nej. Vill inte.

Ser sjukt mycket fram emot London dock, Cassy och jag kommer äga. För övrigt, så är jag nästan färdigpackad, klarar mig på en stor väska o en mindre carry-on. Woho, jag äger. Hoppas bara vikten är ok... Annars får jag väl slänga inte mer med det! Nä, ska fortsätta nu. Nästa vecka kommer nya tjejen och då är det glada miner som gäller!

sista gången jag fick väcka Chloe och äta frukost med henne
sista gången vi åkte till Target ihop och bara tramsade
sista gången vi åkte till poolen och lekte
sista gången jag fick säga godnatt och krama henne.

Har lyckats undvika att gråta hela dagen, men nu när jag är själv går det inte. FY FAN FÖR DET HÄR!! Orkar inte må så här. Inte blev det bättre av att Seth påminde mig om att jag bara har en månad kvar. Skoj.

Cause I'm not your princess, this ain't a fairytale
I'm gonna find someone someday who might actually treat me well

Jag kan inte prata med dig när du tittar bort
snälla ge mig två sekunder innan du ger upp
kan vi inte vara nära bara en minut
är det nu, nu som det tar slut
Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå
jag vill hinna säga allting innan jag ska gå
älskling, vänta får jag bara sitta bredvid dig
det var han som ville kyssa mig

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film
snälla bli min igen
låt mig va kvar
ja, låt det va

Du tar bort min hand ifrån din arm
och flyttar bort
ingenting jag säger spelar längre någon roll
ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt
får jag ens ha kvar dig som min vän
knyter mina skor och går tillbaka in igen
sitter här på sängen tills du be mig att gå hem
letar efter nått att säga som kan ändra allt
nått mer än det jag redan sagt

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film
snälla bli min igen
låt mig va kvar
ja, låt det va

- Veronica Maggio

Älskar mitt liv här. Min bubbla, min. Bara min.
Bästa vännerna - självklart. Finns inga bättre, både inom landets gränser och på andra sidan jorden. Vad vore jag utan er?
Tillfreds, för första gången på sisådär... 4 dagar. Okej, ska nog inte klaga, men helgen blev en bergochdalbana så det bara skrek om det. Men det går, det ska gå. Vad vore livet utan dess upp och nedgångar? huh? Nä, just det. Inget alls.
Ska sova, fick lägga Lexxan, lillan stumpan. Mina älskade ungar.
Puss!

Bara för att jag hade en AWESOME weekend glömde jag att ta med kameran...  Men förhoppningsvis kommer det fler chanser. *hoppas* Det går inte förklara hur mycket jag enjoy myself här. Galet. All my life I've been good, but now I'm thinking 'What a hell'. Nej, det går inte beskriva hur rolig helgen var. Gotta love my life, I guess. ♥

**
För övrigt börjar svenskan bli ännu svårare eller, alla språk är helt plöstligt skitsvåra... Ogilla. Jag kan knappt prata svenska utan att börja bryta/slänga in engelska fraser. Jag kan inte prata engelska för jag hittar inte orden. Det börjar bli jobbigt, men det blir nog ännu jobbigare för Er där hemma som ska behöva lyssna på skiten.

**
Grattis på födelsdagen, mamma! ♥


enda bilden jag har på dig. Älskar dig!!

***
bilder från förra helgen när jag så duktigt tog med mig kameran:

De bästa ♥

 

***

Nä, nu ska lilla damen upp! PUSS!

Har en himla dum känsla i magen. Den har suttit där sedan i fredags. Något måste ändras, men jag är inte säker på att jag vågar.

***

Hursomhelst har helgen varit kanon! I fredags var vi hemma hos DMM och förkrökade för att åka till Kharma. Därefter åkte vi till Sabbys hus och kom hem till DMM runt 6 AM. Hade en så sjukt skoj kväll och jag är inte villig att ge upp det här. Inte alls.

***

Har bestämt mig för vad jag ska plugga, ska plugga i England och sedan komma tillbaka hit. Så får det blir. Kör mitt internship här! :D Woohoo!